Hejsan!
Då har vi sagt ”Hej då” till Kristina efter 11 år tillsammans på jobbet har hon gått i pension.
Vilken märklig känsla det måste vara. I flera år har man funderat, planerat och tänkt på Pensionsdagen! Sen är den plötsligt här. Och hur det kommer att bli och hur det kommer att kännas det vet man inte förrän…. kanske ….. till hösten…. när alla andra går tillbaka till jobbet efter semestern och själv kan man ligga kvar i hängmattan. Eller åka till Spanien i tre månader .
Sonja och jag var ute på en två timmars sväng på förmiddagen. Det är så vackert ute nu. Vi gick upp på Badelundaåsen och utsikten över åkrarna är hänförande.
Alltså jag vet inte vad det är med mig men jag måste ha levt ute på landet i ett tidigare liv. Jag känner mig sååå hemma där ute.
Och jag tor att jag levt på tidigt 1900 tal också men spetsklänning, håret i vacker uppsättning och ett parasoll i handen :).
Körsbärsträdet blommar.
Liljekonvaljerna skjuter upp ur marken. Det går fort!
Snart ska vi packa ihop oss och åka till mormor i stugan. Vi ska grilla korv och bonden Gustavsson ska tända valborgselden.
kram